Twothousand lightyears of darkness...

Det händer så lätt att man glömmer hur härligt det kan vara med vintermörker. Idag påmindes jag definitivt om det. Jag brukar alltid klaga på vintern och kylan, men ibland är det faktiskt inte så dumt. Även om man fryser från den sekund man vaknar till dess att man slocknar med raggsockorna på, nedvirad i ett stort duntäcke och darrande som en liten frusen hundvalp. Årets första snö kom alldeles lagom, nu är det bara att hoppas att den inte förvandlas till äckelblask som fasntar under fötterna och sedan till Livsfara i frusen form. Vore trevligt om den åtminstone kunde hålla sig kvar i sin puderform till på lördag. Julskyltning är så mycket mysigare med lite vitt på marken! Å andra sidan ska jag ju vara destruktiv och springa runt och dela ut flygblad som uppmanar folk att inte köpa något eftersom det är Buy Nothing Day på lördag.
Hmmm. I wish myself good luck and a very merry Xmas.
Vad mer? Jag kände mig fullständigt och till 100 % frånvarande i huvudet idag. No access, abonnenten du söker kan inte nås för tillfället. Att folk står ut med mig är ett Gudarnas mirakel! Harry Potter and the Goblet of Fire var just ingen höjdare. Det enda som var bra med den var att den innehöll tusen och åter tusen missar som man kunde sitta och hacka (högt, stackars de andra) på. Allt saftigt och finurligt som finns med i boken, t ex alkoholist-husalfen Winky, existerade helt enkelt inte. Inte en enda gång ens nämndes det något om husalfer!
Och de som har en sådan stor roll i boken, Winky och Dobby knyter ju för tusan ihop hela historien! Skandalöst!
Naturgodiset var i alla fall gott, om man bortser från den lilla fiskluktande mögelbollen till nöt som av misstag hamnade i min påse, och sällskapet var lika gott som alltid.
En Ida är aldrig fel, minns detta, go' vänner!
Jag vill skaffa mig en hamster, en liten lurvig och vit hamster att mata och titta på. Den skulle heta Zork, Zork Silfverpaels och vara den mest korkade och söta gnagaren på norra halvklotet. Fast vad skulle jag med en hamster till - egentligen? Det enda de gör är väl i stort sett att dö. Födas och dö. Precis som resten av alla levande varelser på jorden, inklusive människan. Vi föds, och vi dör. Vad mer av egentlig mening gör vi? Inte mycket, i varje fall. Förmodligen något mer än att sitta i en bur, springa i ett hjul, äta mat och bajsa. Ibland upptäcker vi något som vi anser intressant, men som egentligen bara är ett diffust påfund.
Som det här med tid och namn; två saker som vi bygger upp våra liv och vårt samhälle kring. Det är egentligen ganska sjukt, att vi kan bygga upp vår värld av något som egentligen inte existerar. För namn, vad är det? Tänk tanken! Rör vid den! Att något heter något. Vadå heter? Att saker har namn. Vad är namn? Vi ger namn till saker, trots att namn egentligen inte är. För vad betyder det att heta något? Att vi har fäst ett namn vid en sak. Hur kan man göra det? Bord, bok, mp3-spelare, naturgodis, snölykta, snö. De sitter inte fast någonstans, står ingenstans, de existerar bara i våra huvuden. Tanken svindlar.
Och tid... Vad är tid? När börjar den och när slutar den? Finns den över huvud taget? Och om den inte gör det, hur kan man komma på något så dumt som att mäta tid? Hur kan man över huvud taget mäta männsikors ålder i år? Det skulle vara som att mäta... Jag vet inte! Kan inte komma på något att likna det vid, men det är ju så diffust. Att mäta och låta våra liv kretsa kring något som vi har hittat på, att bli stressad helt i onödan över något som egentligen inte existerar. För ja, det är tiden som stressar, ingenting annat. Utan begreppet tid vore vi så mycket lyckligare. Tiden läker alla sår, javisst. Men den dödar allt också
Nåja, nog med dravel, ni vill säkert inte läsa mina slarvigt formulerade tankar ändå. Och en sak till, om ni verkligen, mot all förmodan tar er tid att läsa det här, let me know! Kommentera!
Nu när jag blivit så duktig och kommit över min kontrollfreakfas med helgondagboken och EGP, visa att ni uppskattar det. Om ni inte gör det... LJUG! Mwahaha!
En sista sak: det blir intressant att se vad Clara tycker om sin zork, ehm, födelsedagspresent. ^_^
Kommentarer
Postat av: Me, me, me, me, me
SNÖ! SNÖ! Du fick åtminstone snö! När var snön här? Jag måste ha missat den precis... Åh, vad jag längtar efter snö. Fin lykta, förresten. Den barnsliga ådran sitter fortfarande i ^_~
Postat av: Me... again...
Min hemsajt blev fel, nu blev det rätt. *Spammar*
Trackback